Huvuddelen av alla prov till ett bakteriologiskt laboratorium är odlingsprov. Arbetet är till största delen ett hantverk där klinikerns önskemål och laboratoriepersonalens kunskap ger möjlighet till individuell handläggning av provet. Provtagningsmaterialet odlas ut på odlingsplattor. Det finns ett flertal plattor och odlingsmedier att välja på. Då vissa bakterier bara växer på speciella plattor är det viktigt att veta vilka mikroorganismer vi ska leta efter. Det är vissa ledord på remissen som hjälper oss att veta hur provet ska tas om hand. Vilken del av kroppen provet är taget från är givetvis viktigt. Till exempel är hanteringen av ett urinprov och en sårodling olika, bland annat letar man efter olika patogena bakterier. Varje provtyp har sin uppsättning rutinodlingsplattor där vi kan finna de vanliga patogenerna. Står det inget på remissen som ger oss vägledning om vad vi ska leta efter, använder vi bara standardplattorna. Det finns då risk att man kan missa en viktig patogen.
Remissuppgifterna hjälper oss också att tolka odlingsresultatet; är bakteriefyndet relevant för denna frågeställning, ska vi göra en resistensbestämning osv. Är patienten t. ex. immunsupprimerad eller diabetiker kan även bakterier som ingår i normalfloran vara patogena.
Kom ihåg: Ju bättre remissuppgifter desto bättre remissvar! Skriv tydligt! TEXTA GÄRNA.
Generella uppgifter, som alltid är viktiga
Avsändare
Ange fullständig adress såsom avdelning/mottagning och sjukhus dit svaret ska skickas. Ange telefonnummer så kan vi lättare ta kontakt vid oklarhet eller telefonsvar. Skriv ansvarsnummer så underlättas debiteringen.
Patient
Ange personnummer med 10 siffror, patientens namn (eller i speciella fall initialer).
Debitering
Om inget anges debiteras avsändaren=svarsmottagaren. Undersökningar som tas på grund av sjukdom eller misstanke därom debiteras sjukvårdshuvudmannen. Hälsokontroller debiteras den enskilde eller t.ex. restauranter eller företag. Debiteringen går då ej till smittskyddsläkarorganisationen.
Provet taget
Ange när provet är taget, önskad undersökning och vilket material provet utgörs av. Vid tveksamheter rekommenderas laboratoriets provtagningsanvisningar eller kontakt med laboratoriet.
Kliniska data
Korta kliniska data
Infektionsfrågeställning. Varför tas provet? Vad misstänker man? Antibiotikabehandling. Ange om behandling är planerad, redan pågående eller nyligen utsatt. Dosering behöver ej anges om det inte gäller koncentrationsbestämning av antibiotika.
Multipel allergi mot de vanliga antibiotika vid denna frågeställning
Normalt görs resistensbestämning mot vanligen använda antibiotika (se t.ex. läkemedelskommitténs rekommendationer). Vid överkänslighet kan det bli aktuellt att testa ytterligare antibiotika.
Immunsupprimerad eller cytostatikabehandlad patient, diabetiker
Patienter med sänkt infektionsförsvar kan bli infekterade med bakterier som normalt inte räknas som patogener. Dessa bakterier identifieras ofta inte närmare. Ej heller resistensbestäms de om inte remissuppgifterna ger skäl till det.
Tidigare haft ovanlig bakterie
Om man tidigare hittat en speciell bakterie hos en patient går det lättare och snabbare för laboratoriet att identifiera den om man får en fingervisning om det tidigare fyndet.
Uppgifter beroende på provtyp
Nedan följer några exempel på remissuppgifter som underlättar och förbättrar det diagnostiska arbetet på laboratoriet.
Sår
Fyll i sår-rutan om infektionen är ytlig,djup eller om det rör sig om en avkapslad infektion (abscess). Var på kroppen sitter såret (infektionslokal). Ange typ av sår: operationssår, bett, kroniskt bensår etc. Immunosupprimerad. Diabetiker.
Blod
Kliniska data. Ange infektionsfocus, dvs infektionens troliga ursprung tex pneumoni, diarre. Endokarditmisstanke, immunosupprimerad, opererad (vilken del av kroppen och operationstyp).
Urin
Fyll i UVI rutan som anger vilken typ av urinprov det är: kastad, KAD, blåspunktion eller uretärutin. Med UVI-symtom menas sveda och trängningar. Graviditet är även värt att notera. Pyelonefritmisstanke. Feber. Blåstiden (timmar) ska anges. En kort blåstid gör det svårare att värdera vad som är ett kliniskt relevant fynd.
Faeces
Blodig diarre (då letar vi även efter EHEC). Insjukningsort och datum (Det är viktigt för Smittskyddet att veta om smittan är importerad eller svensk; om det är ett enstaka fall eller ett utbrott.) Hur långvariga symptom? Akuta eller kroniska besvär?
Övre luftvägar
Frågeställning. Ange allergi mot vanliga luftvägsantibiotika. Vid svalgodling letar man bara efter hemolytiska streptokocker om inget annat anges. Ange om ni enbart undrar över bärarskap vid streptokockodling (då tar vi även hänsyn till ett fåtal kolonier). Ange pertussismisstanke (vid nasopharynxodling). Odling avseende difteri, meningokocker och Arcanobacterium måste begäras separat.